Senaste inläggen

Av Sofia Taheri - 24 januari 2017 21:06

Hejsan!

Här kommer det lite kort presentation om mig!

Så vem är jag?  

 

Jag heter inte så som jag heter här och väljer helst inte säga det. Men annars är jag en tjej på 17 år. Jag fyller 17 så att säga den 21 Mars (född år 2000). Jag är inte svensk. Jag kommer från Asien. Vart i Asien talar jag inte om det här. Jag går i först året i gymnasiet i natur natur. 

Jag har 3 små syson, 2 små bröder som är 2 och 3 år och en syster som är 15 år. Jag bor med min familj i Stockholm.

Förresten så bor jag med min ''lotsats pappa''. Min pappa dog när jag var 6 eller 7 år gammal.


Varför jag börjar blogga?!

Anledningen är för att jag vill en gång i mitt liv kunna se hur livet har gått för mig. Jag har bloggat då och då. Har liksom skapat blogg och bloggat men sen tappade jag lusten för det och slutade.

Nu är det 2017 och mitt nyårslöfte är att blogga ''NÄSTAN'' varje dag :)  HOPPAS JAG KAN HÅLLA DET!


Iallafall...

Jag började just idag för jag känner mig så ... jag vet inte, utanför? Ledsen? Dum? Mindre värd än andra? Jag vet inte... Jag mår inte bra.

Att gå i natur linjen är inte lätt. Det är svårt. Absolut om man satsar på att bli en tandläkare. 

Det går dåigt för mig. Aldrig hade jag förväntat mig att det skulle gå dåligt för mig i matte och fysik på gymnasiet. Det är ju ANLEDNINGEN jag valde natur natur. 

När jag fick veta att jag fick D i kursprov i matte 1C bev jag ledsen. Och ledsen kanske låter som en pitte liten myr känsla men ledsen för mig ett ganska så stort och betydande ord.

Hela jullovet kunde jag inte sova, inte kunna njuta. Jag fick ångest av att sova fram tills 10 eller 9 på morgonen. Filmer, vänner, god mat gjorde mig inte på bra humör.

Liksom, betyg måste spela väldigt mycket roll för mitt humör kommer jag till att tänka på nu.

Nääää....

Det är inte lätt. Jag vet inte vad framtiden väntar mig men jag hoppas att jag kan ta genom mig det svåra och bli till slut en tandläkare.

Varför jag vill just bli en tandläkare kan jag ta det sen i en annan inlägg.

Anyway...


Det är ny år och jag försöker att få ett bättre betyg på matte och fysik. Det är de två ämnen som jag brinner för och därför kan det bli som ett sår i mig o jag inte får ett bra betyg.


Nu tänker du som läser, att jag överdriver mycket och är väldigt känslig. Och jag kan säga att jag är en känslig människa och bryr mig väldigt mycket om betyg eftersom det kommer att avgöra mitt framtid och mina barns framtid! (LOL)


Nu håller jag på att läsa Fysik 1. Jag har skrivit 3 prov och det har inte gått bra. Det mesta av de ligger på e och några på c nivå.Alltså av de uppgifter som jag klarade av.

Jag hade betyg samtal och min Fysik lärare sa att jag ligger där mellan godkänd. Jag visade mig inte att jag blev glad eller ledsen. JAg blev ledsen inuti men...

Mitt problem är att jag förstår inte frågorna. Eller säger jag bara så för att skylla ifrån mig att jag är dålig på fysik?

Jag vet inte. Jag liksom förstår det grundläggande inom fysiken.


Alla som kom från fysik betyg samtalen mådde suveränt medan jag var som en osynlig skal som satt och kollade på hur andra var glada över sina betyg. Jag ville gråta den sekunden. JAg ville gå till toan och gråta. Men höll den inne och sa till mig själv du får försöka bättre.


Vad tror du att mitt problem är?


Innan jag började skriva denna inlägg ville jag helst gråta över att jag var så annorlunda från alla i min klass men föredrog att jag skriver ner vad jag känner. Det kanske är bättre. 

Nu känns det som jag har tagit ur all mina ''ledsenheter'' och är tom me ändå är det ett liten hål i mitt hjärta som gör mig ganska besviken över att tänka på min matte och fysik betyg.


Önksar er en godnatt 

//Sofia (:





 

 

Av Sofia Taheri - 24 januari 2017 21:06

Hejsan!

Här kommer det lite kort presentation om mig!

Så vem är jag?  

 

Jag heter inte så som jag heter här och väljer helst inte säga det. Men annars är jag en tjej på 17 år. Jag fyller 17 så att säga den 21 Mars (född år 2000). Jag är inte svensk. Jag kommer från Asien. Vart i Asien talar jag inte om det här. Jag går i först året i gymnasiet i natur natur. 

Jag har 3 små syson, 2 små bröder som är 2 och 3 år och en syster som är 15 år. Jag bor med min familj i Stockholm.

Förresten så bor jag med min ''lotsats pappa''. Min pappa dog när jag var 6 eller 7 år gammal.


Varför jag börjar blogga?!

Anledningen är för att jag vill en gång i mitt liv kunna se hur livet har gått för mig. Jag har bloggat då och då. Har liksom skapat blogg och bloggat men sen tappade jag lusten för det och slutade.

Nu är det 2017 och mitt nyårslöfte är att blogga ''NÄSTAN'' varje dag :)  HOPPAS JAG KAN HÅLLA DET!


Iallafall...

Jag började just idag för jag känner mig så ... jag vet inte, utanför? Ledsen? Dum? Mindre värd än andra? Jag vet inte... Jag mår inte bra.

Att gå i natur linjen är inte lätt. Det är svårt. Absolut om man satsar på att bli en tandläkare. 

Det går dåigt för mig. Aldrig hade jag förväntat mig att det skulle gå dåligt för mig i matte och fysik på gymnasiet. Det är ju ANLEDNINGEN jag valde natur natur. 

När jag fick veta att jag fick D i kursprov i matte 1C bev jag ledsen. Och ledsen kanske låter som en pitte liten myr känsla men ledsen för mig ett ganska så stort och betydande ord.

Hela jullovet kunde jag inte sova, inte kunna njuta. Jag fick ångest av att sova fram tills 10 eller 9 på morgonen. Filmer, vänner, god mat gjorde mig inte på bra humör.

Liksom, betyg måste spela väldigt mycket roll för mitt humör kommer jag till att tänka på nu.

Nääää....

Det är inte lätt. Jag vet inte vad framtiden väntar mig men jag hoppas att jag kan ta genom mig det svåra och bli till slut en tandläkare.

Varför jag vill just bli en tandläkare kan jag ta det sen i en annan inlägg.

Anyway...


Det är ny år och jag försöker att få ett bättre betyg på matte och fysik. Det är de två ämnen som jag brinner för och därför kan det bli som ett sår i mig o jag inte får ett bra betyg.


Nu tänker du som läser, att jag överdriver mycket och är väldigt känslig. Och jag kan säga att jag är en känslig människa och bryr mig väldigt mycket om betyg eftersom det kommer att avgöra mitt framtid och mina barns framtid! (LOL)


Nu håller jag på att läsa Fysik 1. Jag har skrivit 3 prov och det har inte gått bra. Det mesta av de ligger på e och några på c nivå.Alltså av de uppgifter som jag klarade av.

Jag hade betyg samtal och min Fysik lärare sa att jag ligger där mellan godkänd. Jag visade mig inte att jag blev glad eller ledsen. JAg blev ledsen inuti men...

Mitt problem är att jag förstår inte frågorna. Eller säger jag bara så för att skylla ifrån mig att jag är dålig på fysik?

Jag vet inte. Jag liksom förstår det grundläggande inom fysiken.


Alla som kom från fysik betyg samtalen mådde suveränt medan jag var som en osynlig skal som satt och kollade på hur andra var glada över sina betyg. Jag ville gråta den sekunden. JAg ville gå till toan och gråta. Men höll den inne och sa till mig själv du får försöka bättre.


Vad tror du att mitt problem är?


Innan jag började skriva denna inlägg ville jag helst gråta över att jag var så annorlunda från alla i min klass men föredrog att jag skriver ner vad jag känner. Det kanske är bättre. 

Nu känns det som jag har tagit ur all mina ''ledsenheter'' och är tom me ändå är det ett liten hål i mitt hjärta som gör mig ganska besviken över att tänka på min matte och fysik betyg.


Önksar er en godnatt 

//Sofia (:





 

 

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
Januari 2017
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards